Upplev nationalparken Djurö!

Upplev Sveriges mest avlägsna nationalpark! Djurö ligger i Vänern och består av ett trettiotal öar och skär. Ingen skärgård i Sverige ligger så isolerad och det är just avskildheten som gör den så spännande. Öarnas kalspolade hällar, klapperstensstränder och rika fågelliv är typiska inslag i nationalparken.

Båttransporter går att ordna från Laxhall. För bokning och information: www.vanertrolling.se

Om nationalparken Djurö

När Djurön först blev befolkad är okänt, men det finns uppgifter om att ön först under Gustaf Vasas tid fått invånare.

Kronan var den förste formella ägaren av Djurö (1572-1640). Vid den tiden var många andra hemman i Torsö socken i statens ägo. Den innehades sedan i två generationer av släkten J.K. Falkenstierna fram till 1681, då ön åter indrogs till Kronan. Vid denna tid beboddes och brukades Djurön av åboen Oluf, vars son Börje Olufsson år 1711 fick köpa ön. Han blev stamfar för den så kallade Djurösläkten, i vars ägo ögruppen förblev till 1850, då sterbhuset efter de sista brukarna sålde ön till ett par Mariestadsbor. Dessa innehade Djurön till 1858, då en dotterson till förre ägaren, August Andersson-Funke, som jämte sin hustru Beata bott kvar på ön som brukare under de nya ägarna lyckades köpa ön.

August Funke ägde Djurö till 1890. Den inköptes då av konsul Frans Kempe. Funke bodde emellertid kvar på ön till 1901, då han som änkeman flyttade till Eskilsäter. Därmed avslutades definitivt Djurösläktens epok på ögruppen. Djuröarna förblev i Frans Kempes ägo till 1933. Ytterligare ett par enskilda markägare ägde ögruppen till 1947, då Uddeholm AB tillträdde. Under Djurösläktens tid fanns maximalt fyra familjer på ön med sammanlagt ca 15 familjemedlemmar. Invånarna har främst livnärt sig på fiske och i viss utsträckning på jordbruk.

Staten övertog sedan Djurö år 1979. Under familjen Kempes tid i början av 1900-talet uppfördes Jaktvillan. Djurö är numera mest känt som fyrplats. Troligen har man på den norra udden i århundraden haft bål eller grytpannor. Anställda fyrmästare/fyrvaktare har funnits tiden 1874-1969. Den första fyren uppfördes 1874. Den var sammanbyggd med bostadshuset. 1912 ersattes det gamla bostadshuset och den gamla fyren av den nuvarande.

1969 flyttade den sista åretruntboenden från Djurö. Han var kombinerad fyrvaktare och fiskare.

Fakta om Djurö nationalpark

Nationalpark sedan 1991. Totalt 2 400 ha yta, varav 320 ha på land. På huvudön finns en stam på ca 15 dovhjortar. Öarna har ett rikt fågelliv, här trivs bl a fiskgjusen, lärkfalken och havsörnen.

På Djurö finns en rundslinga på ca 3 km. Vandringen är förhållandevis lätt. Vid Malbergshamnen finns en informationsskylt med detaljerad karta samt information om nationalparken.

vastsverige.com